1. Inledning.
Publicerad: 2022-04-21
Uppdaterad: 2022-04-24
Den ryska robotkryssaren RKR Moskva förliste häromveckan efter en intensiv brand ombord, som av fotografiska bevis och ryska uttalanden förefaller ha genomlidigt en svår brand, med förlust av hållbarhet i skrovet ombord, varpå kryssaren efter cirka 20-22 timmar förliste.
Ukrainska uttalanden gör gällande att Ukraina träffade fartyget med två Neptun-robotar, vilket högst troligen inte stämmer och vilket den här analysen går genom och förkastar som varandes ej sannolikt.
Notera att jag givetvis förbehåller mig rätten att ändra min analys och mina slutsatser om mer teknisk data kommer fram.
2. Neptun är en “uppdaterad” version av gamla sovjetiska Kh-35.
Vi börjar genomgången med att kika på den ukrainska sjömålsroboten Neptun. Neptun ska enligt trovärdiga uppgifter (alltså allt annat än vad officiella ukrainska källor påstår) inte ens vara förbandssatt i Ukraina ännu (vid den ryska specialoperationen mot Bandera-terrorismen så beräknades dessa ha några månader kvar innan de skulle vara förbandssatta), men kanske har ukrainarna lyckats påskynda fältsättandet av dem. Sett till det tekniska, så är Neptun helt enkelt den gamla sovjetiska Kh-35-sjömålsroboten, vilken påstås vara “uppgraderad” av Ukraina.
Men, om vi kikar på exempelvis det ukrainska jättefiaskot stridsvagnen T-84 Oplot som ett vägledande exempel; en stridsvagn som på papperet ska vara en riktigt bra men i praktiken levererades till Vietnam i ett ofärdigt tillstånd av “dysrepair”, så får vi en bättre insikt i kvaliteten på vad ukrainsk försvarsindustri lyckas tillverka. Ryska förband som tog över militärbaser i Kherson-regionen under den nu pågående anti-Bandera-terrorist-operationen – vilka de ukrainska soldaterna mangrant övergav utan strid – noterade samma sak, de ukrainska stridsfordonen, i synnerhet BTR-4 och T-64 Bulat är i ett “hemmabygge”-skick, med många icke-standardiserade svetsningar och dylikt, vilket gör att dessa fordon också håller en genomgående låg kvalitet. Det finns således absolut ingen anledning att tro att denna Neptun skulle vara annat än den ursprungliga gamla Kh-35 sett till karaktäristika, och kanske sämre än så.
Kh-35 anflyger i underljudsfart (cirka 950 km/h) på mellan 10-15 meters höjd till målområdet som roboten erhåller innan avfyrning, därpå tänder roboten sitt radarsökhuvud under de sista cirka 20 kilometerna, och går ner på 4 meters höjd. Robotens RCS bör ligga på cirka 0,5 m^2 sett till dess diameter och vingbredd, men då dess aktiva radarsökhuvud tänds under de sista 20-30 kilometrarna, så syns roboten mycket tydligt då den ju själv aktivt emitterar elektromagnetisk strålning från den punkten och framåt.
3. RKR Moskva:s luftförsvarskapacitet.
RKR Moskva är gjord för att försvara sig mot inkommande svärmar av sjömålsrobotar och jakt-attack-bomb-flygplan. RKR Moskva har till denna effekt långräckviddig spaningsradar, och ett batteri med 8×8 S-300F. Dessa S-300F kan engagera mål på så kort avstånd som 2 kilometer, men är avsedda för mål på betydligt längre avstånd. Fartyget har även två OSA-M-ramper med totalt 40 robotar, dessa är avsedda för mål inom 10 kilometer från fartyget – alltså i synnerhet inkommande sjömålsrobotar. Slutligen har fartyget 6 stycken AK-630, 30mm-automatkanoner av CIWS-typ, vilka i synnerhet är till för att skjuta ned inkommande sjömålsrobotar på under 5 kilometers avstånd.
Bilden är från brittiska MoD (som har licensierat den under Open Government License), med mina tillägg inritade.
4. Detektionsavståndet för de påstått avfyrade Neptun-robotarna, och bekämpningsmöjligheterna.
Då de flesta spaningsradarstationerna på RKR Moskva sitter mellan 15-35 meter över havet vid normal sjögång, så får man fram att RKR Moskva kan detektera inkommande Neptun-robotar på 15 meters höjd senast på cirka 32 kilometers avstånd, och förmodligen på någonstans kring 40 kilometers avstånd. Är Neptun-roboten på 10 meters höjd detekteras den mellan 29 och 37 kilometer ut. Om Neptun-roboten har dykt till 4 meters höjd och tänt sitt aktiva radarsökhuvud, så detekteras den garanterat på allra senast 24 kilometers avstånd, och förmodligen kring cirka 32 kilometers avstånd.
Dessa siffror innefattar atmosfärisk refraktion, men tar inte med annan OTH-kapacitet som jag inte exakt vet hur den ser ut hos RKR Moskva. Man kan alltså mycket väl ha detekterat dessa påstått avlossade robotar mycket tidigare än senast (i tid räknat) 24 kilometer ut.
Med en fart om cirka 950 km/h ger detta målet minst cirka 75 sekunder att avlossa motmedel såsom S-300-robotar, men även OSA-M (när roboten är inom avstånd), samt manövrera fartyget till en position där minst 3 av 6 AK-630 kan öppna eld. Utöver detta kan fartygen avlossa aluminium-remsor för att förvilla den inkommande roboten. S-300F-batteriet och OSA-M-batteriet är specifikt till för att skjuta ned inkommande attackflygplan och deras robotar, och CIWS-pjäserna specifikt till för att skjuta ned inkommande robotar.
Det bör även noteras att då roboten tänder sitt aktiva radarsökhuvud så kan den matas med falska mål och andra ECM-/EW-åtgärder.
Sannolikheten är mycket liten för att två gamla sovjetiska sjömålsrobotar i underljudsfart ska ha kunnat bryta genom dessa trippla lager av luftförsvar hos RKR Moskva. En salva om bara två Neptun-robotar skulle mycket troligt ha skjutits ned av S-300-batteriet innan de ens kom i närheten av RKR Moskva.
5. Tidslinjen i rapporteringen.
RKR Moskva förefaller ha rapporterat in en brand ombord cirka 01:30 lokal tid 14:e april (delvis preliminär uppgift), vilket rapporterades i den här artikeln på Tass.com: https://tass.com/emergencies/1437443 . Ukraina ska enligt uppgifter ha börjat ta credit för att ha träffat fartyget cirka 4 timmar efteråt (preliminär uppgift), troligen efter att amerikanerna tipsat sina Bandera-kompisar i Bandera-bunkern i Kiev om att RKR Moskva stod i brand – varpå ukrainarna yrvaket på morgonen började påstå att de skjutit på fartyget, vilket alltså högst troligen är ännu en i raden av hopplöst felaktiga “fake news”-påståenden från Bandera-bunkern i Kiev.
Därpå vet vi att ryska flottan vid 12:32 14:e april meddelade att branden hade upphört och detonationen av ammunitionen upphörde, artikel på Tass.com här: https://tass.com/politics/1437605 .
Pentagons talesperson bekräftade detta vid en presskonferens cirka 2 timmar senare, då amerikanerna sa att RKR Moskva föreföll vara på väg mot Sevastopol för egen maskin.
Nästa rapport kom vid 22-tiden 14:e april, då man meddelade att RKR Moskva hade förlist under färden mot Sevastopol på grund av tuff sjögång: https://tass.ru/armiya-i-opk/14383383 och https://tass.com/russia/1438045 .
Så här ser alltså tidslinjen ut:
- ~01:30 – Ryssland meddelar att en brand på RKR Moskva pågår, och att ammunitionen till en bordkanon (som senare visar sig vara två av AK-630-pjäserna) har börjat detonera. Som bilder längre ner visar kan detta även röra sig om 530mm torpeder.
- ~05:30 – Ukraina påstår – helt utan bevis som vanligt – att man har skjutit Neptun-robotar på RKR Moskva. Officiella ukrainska konton erlägger förfalskade klipp där ljudet och explosionsbilder sammanfaller, troligen videosekvenser från Arma 3 igen, och foton på brinnande civila fartyg. (Notera att jag kan behöva revidera Ukrainas påstående framåt i tiden, till senare under dagen!)
- ~12:30 – Ryssland meddelar att branden har upphört och att fartyget för tillfället är flytande.
- ~15:00 – USA bekräftar på presskonferens att RKR Moskva har genomlidit någon slags olycka men är flytande och på väg till Sevastopol.
- ~22:00 – Ryssland meddelar att RKR Moskva sjönk på väg till Sevastopol.
6. RKR Moskva från sidan.
Så här ser RKR Moskva ut från sidan:
Det finns många luckor på sidorna av fartyget, bör man först notera (det blir intressant straxt). Man bör också notera att fartygets motorer sitter midskepps (skorstenarna sitter i mitten…). Torpedtuberna för 530mm-torpeder sitter mot fartygets akter, på ett ungefär under den bakre eldledningsradarstationen på fartygets helikopterhangar. AK-630-pjäserna som med vad vi vet just nu verkar ha detonerat, sitter midskepps.
7. RKR Moskva på förmiddagen 14:e april.
I den här bilden på RKR Moskva, som baserat på medierapporteringen verkar vara tagen någon gång på förmiddagen den 14:e april innan 12-tiden, ser vi skadorna på RKR Moskva i större detaljrikedom.
Det första vi måste notera är att vi ser inga sotfläckar på vare sig S-300F-batteriet eller någon av OSA-M-ramperna, så dessa har högst troligen inte engagerat några påstått inkommande mål. Det andra vi måste notera är att vi ser sotfläckar längs med alla luckor längs med babordsidan, efter platsen där AK-630-pjäserna var monterade (dessa har förstörts i explosionen). Det tredje som måste noteras är att det ser ut som att skrovet har gått sönder ungefär i höjd med slutet av S-300-F-batteriet. Det fjärde som måste noteras är att inga skador är synliga framåt över om AK-630-platsen.
Positionen av sotfläckarna längs med luckorna på sidorna föreslår att en brand kring maskinrummet har startat, och spridit sig genom minst hela babordsidan söder om AK-630-pjäserna, och att AK-630-pjäserna också har detonerat.
Jag har inte hittat något tvärsnitt av RKR Moskva, så jag kan inte med säkerhet säga var bränsletankarna och tankarna för smörolja, och förbrukad olja sitter, men på många krigsfartyg sitter dessa tankar ganska nära maskinrummet. Dessa har förmodligen brunnit på minst ena sidan av båten, och kan ha varit delaktiga i att någonstans försvaga skrovet tillräckligt för att en läcka skulle uppstått.
Bilden visar även att bränderna har pågått på minst tvåvåningsplan av fartyget, baserat på sotfläckarna. Detta innebär även att sådant som lister kring dörrar, med mer, har brunnit upp, varpå dessa ej längre har kunnat sluta tätt. Således är det väldigt osannolikt att det något större sotmärket under platsen där AK-630-batteriet stod är ett hål orsakat av en eventuell sjömålsrobot, då detta ensamt inte inledningsvis är tillräckligt djupt, och sedermera skulle leda till ett mycket snabbare förlisningsförlopp – de inströmmande vattenmassorna borde förhindra branden från att uppstå, i en slags negativ feedback-loop avseende just brandaspekten.
Bildbevisen talar således för att en brand ombord har utbrutit i höjd med maskinrummet, antänt ammunitionen till AK-630-pjäserna, spridit sig bakåt på babordsidan vilket talar för att en eller flera tankar ombord kan ha deltagit i brandförloppet, och att detta har försvagat skrovet så att fartyget till slut förliste, möjligen delvis på grund av en något hårdare sjö framåt kvällen den 14:e april.
8. Träffar av sjömålsrobotar har ett typiskt utseende.
Normalt sett så resulterar en träff av en sjömålsrobot i att ett hål vars omkringliggande strukturer är fläkta utåt uppstår. Ett bra exempel på det finner vi i videoklippet härunder, där en norsk sjömålsrobot med ungefär samma storlek på stridsspetsen som en Kh-35 har träffade ett norskt målfartyg under en övning: https://youtu.be/um3_6NM6II4?t=55 . Som syns så träffar sjömålsroboten inte fartyget vid vattenlinjen, likt en torped.
Några sådana skador står ej att finna på RKR Moskva, med de hittills tillgängliga bildbevisen.
För övrigt, ja, ukrainska källor har tydligen använt även det här klippet och påstått att det är deras Kh-35 som träffar RKR Moskva.
9. Övriga noteringar om brandförloppet.
RKR Moskva hade tyvärr inte försetts med automatiska brandsläckningssystem, och var det minst moderniserade fartyget i Slava-klassen.
Detta fick till följd att besättningsmedlemmar själva tvingades klättra in i maskinrummet, där branden enligt ryska nyheter verkar ha startat, för att stänga ner en av motorerna manuellt. Citat från TASS https://tass.com/defense/1441959 :
“”On April 13, the Moskva missile cruiser sustained serious damage due to detonation of ammunition caused by a fire. Attempts to extinguish the fire were fruitless. During the damage control, one serviceman died, 27 more gone missing in actions,” the Ministry said.
/../ Memorial service to the ensign who died on the cruiser took place in Sevastopol. The ensign died but was able to save hundreds of his fellow servicemen, Governor Mikhail Razvozhayev said in his Telegram channel Friday.
“Today, we paid our last respects to Ivan Leonidovich Vakhrushev. […] He died as a hero. He led his team, he evacuated the sailors after the fire started, then went back, shut down the boiler, but did not have enough time to save himself. He performed an act of valor and save lives of hundreds of his fellow servicemen,” the Governor said.”
10. Slutsatser baserade på just nu tillgänglig teknisk data.
Med den tekniska data och den ryska rapporteringen jag har tillgänglig just nu, så är min bedömning att RKR Moskva fattade eld på babord någonstans i höjd med ett maskinrum, varpå en eller flera bränsle- och/eller oljetankar fattade eld, AK-630-pjäserna detonerade, och bränderna förstörde skrovet på ett eller flera ställen på babordsidan.
Bildbevisen, tidslinjen i rapporteringen, Kh-35:s och fartygets karaktäristika talar för att den ryska rapporteringen är korrekt, och att Ukraina sprider “fake news” om hur fartyget förliste. Ukrainas försvarsdepartement har spridit “fake news” under hela den ryska anti-Bandera-terrorist-operationen, och ukrainarna har inte producerat ett enda bevis för sina påståenden, samtidigt som den tillgängliga tekniska datan och bevisningen pekar på att den ryska rapporteringen om händelseförloppet är trovärdig.
Som jag påpekade tidigare så ändrar jag mig om så behövs, om mer teknisk bevisning inkommer.
11. Fartygets betydelse.
Smått efterblivna västerländska nyhetskällor har försökt blåsa upp stridsvärdet på RKR Moskva en aning för mycket. RKR Moskva är inte att jämföra med exempelvis en amerikansk AEGIS-kryssare, då S-300-komplementet inte har samma egenskaper och kapacitet. Fartygets P-1000-sjömålsrobotar är kapabla, men håller på att fasas ut av Zirkon och andra liknande modernare vapensystem. Givetvis är förlusten av ett mobilt fartygsburet S-300-batteri, långräckvidda sjömålsrobotar och långräckviddig spaningsradar signifikant, men, det påverkar inte den ryska anti-terrorist-operationen i Ukraina och likviditationen av den av USA 2014 illegalt installerade Bandera-regimen och dess terrorist-enheter som håller Ukraina som gisslan. Det är mer en prestigeförlust än en seriös nedgradering av den ryska kapaciteten i Svarta Havet, även om man inte heller ska trivialisera förlusten alltför mycket.
Slutord.
Jag kan tyvärr inte göra så mycket för de som inte riktigt begriper den här ovan presenterade tekniska datan, eller begriper varför jag (och alla andra fåtalet normala människor) är mot Bandera-regimen som USA illegalt installerade i Kiev 2014 (ett ställningstagande som föranleder vissa formuleringar i den här excellenta artikeln). Opinionsundersökningar visar att SARS-2-S-injektanter verkar vara mycket svårt drabbade av anti-ryska tendenser vilket givetvis färgar injektanternas uppfattning om vad som är trovärdigt och vad som inte är trovärdigt, så jag föreslår att denna kohort kikar på mina artiklar om SARS-2-S-giftinjektionerna, för att börja förstå var det har gått snett för dem. Jag menar givetvis allvar, även om det låter hyperboliskt.
Publicerad: 2022-04-21.
Uppdaterad: 2022-04-24.